Men så blev det inte för mig, det gör mig riktigt ledsen... vissa dagar kommer jag inte ens upp ur sängen, det bara blir svart och snurrar.. Det blir efter dagar jag inte har fått vila som jag ska eller måste! Vissa saker vill man inte missa som dop, student, midsommar 

Men dom stunderna blir påfrestande iaf efteråt...Allt känns så hopplöst, ingen som förstår!!! Det finns stunder jag bara vill ge upp men jag kämpar på iaf! För mitt och barnens skull och livet.. man har ju bara ett liv!

Jag vill leva livet igen!! Få engeri och glädjen tillbaka...

Alla behöver kärlek, känna sig betydelsefull, känna sig omtyckt precis som man är och få må dåligt utan känna sig misslyckad..

Men det är svårt att inte känna sig misslyckad när kroppen inte orkar....

Nu är det en vecka sen  jag har börjat känt mig mycket mer sämre... ögorna vill bara stängda och kroppen vill bara vila/sova! Jag vill bara bli frisk!