Igår var första arbetstränings passet, det gick bra men det snurrade i huvudet förstås, det var ju över ett år sen sist... När jag kom hem kunde jag inte göra något mer än att göra mellis till killarna!! Det var tur att D kom hem, efter hockeyträningen kom de hem med pizza! Orkade verkligen inte laga mat...

Det kanske blir bättre sen när jag blir mer van med dom nya rutinerna... Tur att det är imorgon nästa pass är, idag blir det inte så många knop känner jag😴😴 

Säger bara det vilka kämpar killar🤩 Oliver gjorde en superbra insätts och gjorde många snygga mål! Vi åkte hem imellan matcherna och vilade! De vann cupen men sista match var de bra trötta men det blev iaf lika och de andra vann de stort!

Oliver är nöjd och väldigt trött och har sömmat nu hoppas jag!

Nu ska jag lägga mig och sova igen!

Så mycket jag kan göra nu utan jag får en stark ångest attack exp... 

Idag var det "stora mötet" som jag åkte själv på..Visst var jag nervös men det gick bra, alla som var där vill ju hjälp mig på bästa sätt! Vi komma fram till att jag ska börja arbetsträna 25% slutet av denna månad..Det känns bra och lite nervös förstås! Lite ångest oxå för om det blir ett bakslag.. Blir roligt att få tillbaka lite på den social biten!!

Nog om det, imorgon fyller våran Oliver 9 år redan.. Tiden ja den springer iväg verkligen!

Den lilla perfekt bebisen är stor nu men samtidigt liten och osäker i många situationer!

Och en väldigt duktig hockey spelare som

jag är stolt över... Jag får tårar i ögona många gånger jag tittar på matcherna! 

Och en kille med många känslor i sig och ibland har han svårt att hantera alla

känslorna som kommer...Och så mycket kärlek oxå! Han var så ledsen när pärlan var borta och han inte får träffa henne mer, det var smärtsamt att se men även bra att han kan sörja! Även Love har varit ledsen ❤️Det kommer komma och går ett bra tag!  

Dagen efter Pärlan bortgång var jag helt slut och kom inte upp fåren kl ett och kunde inte göra så mycket den dagen! Tur att barnen klara sig själva ganska mycket när de dagar som kommer och går fortfarande! 

Älskade Pärlan har somnat in, ringde imorse på vetenären och fick en tid.. Har sett att hon har mått dåligt en längre tid..Gått ner i vikt, spytt mycket när hon har ätit, till slut bara kunnat ätit mjuk mat, börja kissa i sängarna osv... Vetenären kände på henne, hade väldigt mycket knölar och njurarna var tre gånger så stora än normalt.. Istället för en lång plågsam död fick hon lugnt och stilla somna in ist! Jag var där till slutet...Det var förstods ledsamt men ändå skönt att hon slipper lida mer..15 år vid min sida har hon funnits! Saknaden kommer bli stor. Men hon kommer alltid finnas kvart i vårat hjärtat..